På söndagsmorgonen låg snön kvar trots att det var någon plusgrad. Matteus var exalterad och kunde inte äta frukost. Så direkt efter morgonkaffet gav de sig ut i trädgården för att rulla en snögubbskrokodil medan det snöblandade regnet föll tungt. Matteus lärde sig begreppet "skånsk snö" och insåg nog först i morse vad "skånsk snö" för med sig - ishalka! Ty i går kväll kom till Lovisas stora förtjusning en "tack-tå" (traktor) som blinkade och skottade bort snön på gatan och upp på uppfarterna. I morse låg det således en tjock isvall som vi fick ta oss över för att komma ut på isbanan till förskolan. Halvvägs gjorde Matteus en praktvurpa som resulterade i en praktbula i pannan. Det gjorde så klart ont och Matteus ville hem för att ta på plåster. Förskolan har säkert plåster, så vi travade på: ett sympatiskridande barn i vagnen och ett vrålande barn i ett stadigt grepp om armen. Det senare skrek "blodet sprutar! blodet sprutar!..." hela vägen till förskolan där personalen tillskyndade. Pannan försågs med plåster och kinden med pussar och sen gick nog dagen ända som en dans.
Men vi får inte glömma att vi även hann med att baka lussekatter i går kväll. 40 stycken blev det. Barnen hjälptes åt att smula ner varsitt halvt paket jäst. Sen tröttnade Lovisa på att vänta och började leka tills det var dags att knåda ut kusarna. Matteus hjälpte till med hela degblandandet och även med kusar och russinsättandet. Han bakade ut en kuse alldeles själv som blev som en bulle med extra mycket mjöl. När det var dags för russin sa jag att alla kusar skulle få två russin - ett i varje snurr, men i den egna kusen fick han göra som han ville. "Då ska jag sätta så många russin att man inte ser den" sa han. Och det gjorde han. En annan kuse försåg han även med "lyse" där framme genom att sätta in två extra russin på ena kortsidan.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar