Adventsbestyr

Vår adventshelg tillbringade vi delvis tillsammans med mormor och morfar. De kom på snabbvisit från fredag sent till lördag eftermiddag. Nu är de i Paris och klimatar sig.
Det var som vanligt en del att stå i. Så är det ju på helgerna. Men Matteus hjälpte till ordentligt med att pynta och båda barnen bakade pepparkakor så att det luktade och smakade pepparkakor.
Lovisa upptäckte nya saker efter middagssömnen, så som tomtar i lampan, och Matteus var strängt upptagen med att upptäcka allt som fanns i julpyntslådorna. Han plockade fram och skapade sina egna installationer. Även kofferten blev kreativt pyntad. Ödlorna (som barnen fick i samband med en besök på vårdcentralen) i terrariet fick en egen liten julkrubba. Och 3D-landskapet med ledlampor fick en hel armé av invånare i halmkostym.

Domsöndagshelg

Vi fixar för nystart och lägger magsjuka och trista novemberdagar bakom oss. I helgen gjorde vi rent hus. Som avslutning på lördagens fejande drog vi pulkorna fram och vantarna på och sen vi åka i backen, å hej vad det gå! Plötsligt började nämligen stora flingor ösa ner från himlen under eftermiddagen, så redan vid läggdags var till och med grästopparna helt begravda.
På söndagsmorgonen låg snön kvar trots att det var någon plusgrad. Matteus var exalterad och kunde inte äta frukost. Så direkt efter morgonkaffet gav de sig ut i trädgården för att rulla en snögubbskrokodil medan det snöblandade regnet föll tungt. Matteus lärde sig begreppet "skånsk snö" och insåg nog först i morse vad "skånsk snö" för med sig - ishalka! Ty i går kväll kom till Lovisas stora förtjusning en "tack-tå" (traktor) som blinkade och skottade bort snön på gatan och upp på uppfarterna. I morse låg det således en tjock isvall som vi fick ta oss över för att komma ut på isbanan till förskolan. Halvvägs gjorde Matteus en praktvurpa som resulterade i en praktbula i pannan. Det gjorde så klart ont och Matteus ville hem för att ta på plåster. Förskolan har säkert plåster, så vi travade på: ett sympatiskridande barn i vagnen och ett vrålande barn i ett stadigt grepp om armen. Det senare skrek "blodet sprutar! blodet sprutar!..." hela vägen till förskolan där personalen tillskyndade. Pannan försågs med plåster och kinden med pussar och sen gick nog dagen ända som en dans.

Men vi får inte glömma att vi även hann med att baka lussekatter i går kväll. 40 stycken blev det. Barnen hjälptes åt att smula ner varsitt halvt paket jäst. Sen tröttnade Lovisa på att vänta och började leka tills det var dags att knåda ut kusarna. Matteus hjälpte till med hela degblandandet och även med kusar och russinsättandet. Han bakade ut en kuse alldeles själv som blev som en bulle med extra mycket mjöl. När det var dags för russin sa jag att alla kusar skulle få två russin - ett i varje snurr, men i den egna kusen fick han göra som han ville. "Då ska jag sätta så många russin att man inte ser den" sa han. Och det gjorde han. En annan kuse försåg han även med "lyse" där framme genom att sätta in två extra russin på ena kortsidan.

Målarglädje

Sedan flytten tillbaka till Hagens förskola jobbar fröken Vincent som vikarie på förskolan. Ibland är han på Lovisas avdelning och ibland är han hos Matteus. Fröken Vincent är fantastisk på att teckna och har vid det här laget ritat en hel pärm full med bilar, motorcyklar, brandbilar, racerbilar, motorcyklar, rymdraketer, eldsprutande drakar o.s.v. som flitigt kopieras på barnens begäran för att färgläggas. Matteus, som tidigare praktiserat less is more på teckningar, har plötsligt börjat färglägga som aldrig förr. Greppet om pennan har utvecklats och med stor koncentration fyller han i fält efter fält med en bestämd färg.

Nu har mamma äntligen blivit färdig med sekretären och flyttat över sina skrivbordssaker till den. Tanken var väl från början att det stora skrivbordet sedan skulle ersättas av ett mindre, men den tanken gavs upp i samma stund som Matteus kom med den briljanta idén om att göra mammas gamla plats till ritbord. Så i fredags, när barnen kom hem från förskolan redan strax efter lämning (eftersom Lovisa kastade upp frukosten igen) inredde vi rithörnan. En folder om Alfons Åberg i Göteborg blev det första som hamnade under Matteus penna. Sedan dess har Matteus säkert suttit flera timmar sammanlagt under helgen och målat och målat. Just nu håller han på med en teckning till morfar. Koncentrationen är stenhård - ingenting från omvärlden når honom. Det är bara han, pennan och teckningen.

Lovisa bryr sig om dockorna. Hon kallar dem alla "gocka", även om hon vet vilken av dockorna som heter Lena och vilken som heter Nyhamn. Hon bär på dem, bäddar ner dem med filtar och kuddar, byter "umpa" (strumpor) på dem, dansar med dem och pussar dem.

Oskar har fyllt 4 år

För en vecka sedan fyllde Oskar 4 år och det firade han i lördags med storkalas. Det blev mycket Lego i present och en tårta med en dinosaurie i sugarpaste på toppen. När Oskar blåst ut ljusen tog Matteus ton och så sjöng vi alla för Oskar. Sedan bänkade sig de tre kusinerna vid barnbordet och skedade tårta och chokladbollar. Därefter lekte de av sig sockret med diverse bilar.

I söndags var vi hos mormor och morfar i Bokhall tillsammans. Där blev det pasta och köttfärssås och utelek och promenad i skogen. Oskar och Matteus delade sedan på sugarpastedinosaurien, som överlevt kalaset, varpå de låg i en rullande hög på golvet och tjoade och tjimmade. Det blev en sockrad helg med extra allt, alltså.

Trumslagaren

Kalasystra och sockerkickade kusiner.

Mormor och morfar på besök

Barnen är överlyckliga över att mormor och morfar äntligen har kommit på besök! Matteus är uppe länge, länge och sitter i mormors knä och läser bok tillsammans med morfar fast han egentligen är trött av allt skrattande vid kvällsmaten. Vi bjöd på pumpabullar som Matteus hjälpt till att baka och soppa gjord på egenodlad zucchini. Till efterrätt bjöd vi på äppelpaj. Måtte ni aldrig mer åka iväg igen, mormor och morfar!