Våren kom av sig

Vid frukosten i morse anade vi, till allas stora besvikelse, att det fanns snö i regnet. Efter frukosten insåg vi att det fanns regn i snön. Det senare var en ännu större besvikelse för de vuxna, men en stor glädje för barnen. I eftermiddags kunde man inte längre ana regnet i snön som föll tät över Dalby. Men till dess hade vi hunnit bocka av både Hornbach och korv med bröd i bilen utan ketchupkatastrof. När vi kom in i Dalby verkade det som att det snöade bara just i Dalby.

Och tänk! Snön räckte till en liten snögubbe på framsidan! Den gjorde vi så snart mamma planterat de våriga penséerna som var inköpta på Hornbach. Hoppas att de överlever...

När snögubben var gjord och Lovisa gett upp gjorde mamma och Matteus ett litet staket intill jordgubbarna på baksidan. Vi använde vattenskotten från äppelträdet som vi klippte på förra helgen. Matteus tyckte att det såg ut som en bondgård och var lite besviken på att vi inte hade tillräckligt med vattenskott för att kunna hägna in hela jordgubbsplätten och därmed skydda den för kossorna. Men risken för att kossor ska trampa runt bland våra jordgubbar är väl ändå försvinnande liten både med och utan staket.

När vi var tillräckligt kalla och blöta gick vi in. Matteus byggde lego och ritade i en av sina pysselböcker. Lovisa ritade också och myste också mycket i eftermiddags.