Några bilder till

från Arnes kamera.

Årets upplaga av Lejonmarknaden

Även i år fick barnen se och sjunga med Mamma Måd innan det blev karusellåkning.  Vars fem åk. 4 åk åkte de tillsammans: motorcyklarna, rymdraketen i karusellen, piratskeppet och tåget. Matteus gick också i Lustiga huset som var riktigt tokigt, medan Lovisa åkte tåget en andra gång.

Matteus och Lovisa Fuglesang på väg ut i rymden.

I söndags morse provianttrade Matteus i trädgården redan innan frukost. Äpplen, björnbär och tomater... Bara rätt ut och plocka - det är livet! Men nu har vi kokat äppelmos på alla äpplen som ramlat ner och får börja ge oss på äpplena som sitter i träden.

Dinosauriejakt och höststart

Förskolan är igång och barnen går gärna dit. Det tar tid att komma hem. Först ska det gungas, sen ska det plockas blommor eller gås balans eller så ska man gå på andra hållet och om man är 2,5 år så ska man få ett utbrott och måste bäras hem skrikande och sparkande.

Hemgångsgung

Balansgång på väg hem från förskolan.

Förra helgen ville Matteus gå till Dalby Söderskog för att leta efter dinosauriespår. Äppelmoskoket fick maka på sig och mamma och Matteus gav sig iväg på en runda i skogen istället. Matteus fann snabbt en pinne som behövdes i letandet. Oavbrutet berättade han hur man skulle hitta spåren och hur man skulle försvara sig. Kanske hade dinosaurierna dött ut när ett rymdskepp landade i skogen? Kanske höll de fortfarande på att dö ut så att vi ändå skulle komma att se någon växtätande dinosaurie. Han hade nämligen valt just Dalby Söderskog för sin jakt eftersom det ju finns gott om mat för växtätare där. Vi hittade en del spår av vildsvin och även rävbajs, man framför allt hittade vi dinosauriespår! Vi såg till exempel många liggande träd som dinosaurierna kanske hade vält omkull, vi såg också ett träd som saknade en gren, vilket antingen kunde vara ett tecken på att en dinosaurie rivit loss grenen eller på att en dinosaurie hade tagit en tugga. Vid bäcken kunde vi se många stenar som de stenätande dinosaurierna tycker om. Mamma föreslog att dinosaurierna kanske hade rivit på de murkna trädstammarna, men Matteus menade att det inte ser ut så efter dinosaurieklor. Tur att vi har Matteus - han vet bäst om de spår dinosaurier lämnar efter sig!

Har en dinosaurie rivit här?

Antingen är det en dinosaurie som slitit av grenen eller så har någon växtätare tagit en tugga.

Omkullvälta träd! 

Här under fanns inga spår.

Här är ett fotavtryck!

Lovisa sysselsatte sig en god stund med att trä nypon och rönnbär på tunna ståltrådspinnar söndags. Nu har vi vackert höstpynt hängande över köksbordet.

Det har blivit lite tight med tiden

Nu är semestern definitivt slut. Vi har inte hunnit uppdatera på bloggen här den senaste veckan eftersom vi haft fullt upp med två jätteprojekt: dels har den ena husgaveln fått ny panel och dessutom har hörnan där lönnen stod i trädgården fått en genomgripande renovering. Det har fullkomligt slukat all tid och mer därtill.

I tisdags var vi på Skånes djurpark, där vi tittade på många djur och såg när de blev matade. Barnen och mamma åkte också traktor i Fåret Shaunland. Efter Skånes djurpark åkte vi till mormor och morfar i Bokehall och åt kvällsmat.

I onsdags började projekten: pappa köpte plankor på ByggMax och på torsdagen hämtade han en byggställning och mamma och Matteus hämtade snödroppsträdet, äppelträdet 'Lovisa' och blåbärsbuskar på Flyinge Plantshop. När vi kom hem igen var Simon på gatan och Matteus snappade snabbt åt sig sin springcykel för att göra honom sällskap. Tyvärr slutade ivrigheten i en liten olycka där cykeln stegrade sig och slutade med ett jack i pannan. Vi fick åka till barnakuten för att se över såret, som dock inte behöva sys. Två tejpstripar och en nyckelringsdinosaurie fick han dock innan vi åkte för att köpa hämtpizza till kvällsmat. I fredags spikade pappa panel medan mamma grävde och grävde och slutligen kunde plantera.

Matteus gömmer sig längst inne i släpet efter att han travat torvblocken i fin ordning inför avfärd från Flyinge.

I väntan på pizza med en dinosaurienyckelring och två tejpstrips rikare.

Plantering av äppelträdet 'Lovisa'.

I lördags eftermiddag åkte vi till Bokehall igen på kräftskiva. Där var också Oskar och Ellen. Vi sov över i Bokehall i tält. Det var mysigt ända tills Lovisa kräktes på morgonen. Hon var riktigt sjuk ett tag, men plötsligt kvicknade hon till och kunde både äta frukost och duscha. Därmed skaffade hon pappa en vabb-dag idag och Matteus och Lovisa fick ytterligare en dags dispans innan förskolan drar igång igen.

Kusinerna betraktar bäcken i skogen i Bokehall.

Bebisen heter Ellen. Lovisa tycker att hon är fin.

Matteussylt

Vi har många bär kvar trots att barnen ständigt gått och nallat. Men bär kan man ju använda till så mycket mer än att "bara" småäta av lite då och då. Vi har använt dem till frukosten i filen och så kan man ju göra sylt på dem. I helgen gjorde vi slag i saken. Matteus hjälpte till att repa buskarna och att ansa bären vi plockat. Sedan kokade han och mamma sylt på bären och fyllde upp i rena burkar. Matteus valde själv att vi skulle tillsätta kanel som extra smak i sylten.

Nästa morgon textade (kalkerade det mamma skrivit) Matteus "MATTEUSSYLT" till etiketterna som vi förminskade i datorn och skrev ut. Sedan klippte Matteus ut etiketterna och limmade fast dem på burkarna. Mycket nöjd, är han. Tyvärr gillade han inte sylten på mackan i morse. Det gjorde inte Lovisa heller. Men mamma tyckte att den var god.

Krusbär, svarta vinbär, röda vinbär och vita vinbär.

Utelek

Sommarvädret har hakat upp sig till vår stora glädje. Även om några regndroppar inte hade skadat nu.

I trädgården har det hänt en del. Vi har lånat Håkans motorsåg och styckat några av de långa trädstubbarna som vi hade liggande på tomten, bland annat den från lönnen. Några stubbar har ett framtida uppdrag och några hamnade i lekköket som "köksstolar". Där leks det en hel del nu. Lönnens rotstubbe blev underredet till ett bord där. Bordsskivan är ett tillsågat hyllplan från den gamla hallgarderoben. Vi har också klippt bort några småkvistar under blodboken så att barnen kan krypa in där. Sågspånet från motorsågningen blev en mjuk golvbeläggning där. Men det bästa är nog ändå det som finns alldeles intill lekköket: ett hål i häcken in till grann-Oskar! Genom det kan barnen nu krypa fram och tillbaka som de vill. Snart kanske de också lär sig att grann-Oskar inte alltid är hemma och väntar på att få leka med våra barn.

Nu är också det sjuka äppelträdet på väg ner. Alla kvistar med löv på är kapade och körda till återvinningscentralen. Kvar står nu bara själva trädskelettet som en utmärkt klätterställning. Det får stå några dagar till innan även det styckas ner och körs till en annan dalbybo som har kamin...

Och så var det fredag igen. Lovisa frågade om det var lördag idag. När hon fick veta att det är lördag imorgon och fredag idag kom hon ihåg att det fortfarande är "semEster". 4 veckors semester måste kännas väääldigt länge för en 2-åring. Men hon har inte glömt "össkolan" och Fatima och Lucita och de andra i alla fall.
Semesterfredagar innebär "Natur för de minsta" i Skrylle. Idag fick barnen klappa ett rävskinn och sedan fick de göra som räven: lukta sig fram. De luktade på olika växter. Bäst luktade såsnejlika. Och så fick vi lära oss det magiska med såpnejlika: om man knådar bladen med lite vatten i handen så blir det en illgrön tvål av bladen. Därefter luktade vi på gräset på kullen och de torra löven i skogen innan vi fortsatte till dammen och hittade spår efter rådjur. Rävar kan nämligen också lukta sig till vilda djur.

Österlentur

Igår drog vi österut. Först var vi i Mandelmanns trädgårdar där det bland annat fanns höns och ankor av många olika slag. Det fanns också en hel del söta, fjuniga ankungar. Grisar och lamm kunde vi inte se. I rabatterna hade de lagt fårull för att hindra sniglar och ogräs. Det var varmt och mjukt att gå på och Matteus tyckte väldigt mycket om det. Lovisa tyckte att det var läskigt och vågade inte gå på det alls. Vi åt också mat hos Mandelmanns, men det var som vanligt en lång kö till maten, så barnen påstod sig vara nära svältgränsen innan maten äntligen kom. Tyvärr var den en besvikelse för deras smaklökar. Tur att det fanns massor med goda körsbärstomater att köpa i gårdsbutiken sen.

Barnen tittar på små ankungar i boxen.

Runt dammarna fanns jättehöga växter som var högre än barnen. Som en djungel.

Barnen svälter på Mandelmanns.

Efter Mandelmanns åkte vi till Stenshuvud för att bada. Matteus såg väldigt mycket fram emot att få bada "på Stens huvud". När vi kom fram badade han lite, men ägnade sig mer åt de vackra, runda stenarna. Lovisa, däremot, älskade att bada i vågorna. Trots att hon inte kunde hålla balansen själv i vågbruset kastade hon sig mot vågorna och studsade som en studsboll mot botten. Det var svårt att få upp henne ur vattnet.

Efter badet åkte vi till Kerstin i Ravlunda, som är mammas kollega från jobbet. Hon bjöd på jättelyxig fika och glass. Barnen åt och åt (svältfödda som de var efter besvikelsen hos Mandelmanns). Matteus upptäckte en polismotorcykel (en moped) på tomten som han och Lovisa testade att sitta på. På gatan utanför passerade också allehanda stora skördemaskiner och traktorer som var intressanta. Efter fikat tog vi en promenad genom byn och såg Fritjof Nilsson Piratens grav och Olle Adolphssons grav - han som har gjort sången "Barn är ett folk" som Matteus tycker om. Sen lagade vi mat och åt efterrätt innan vi körde hem vid 21-tiden. Lovisa somnade i bilen och fortsatte sova medan hon fick pyjamas och tänderna borstade. Matteus somnade först efter att han blivit nattas hemma.